Aiolos 66–67: Goda nyheter

Tillbaka
Köp Aiolos

Under 2020 reste Sars-CoV-2-mikrober jorden runt och infekterade det globala nyhetsflödet. Detta nummer av Aiolos har smittats.


Det öppnas av Peter Sloterdijk, som spårar fenomenet nyheter tillbaka till Boccaccios Decamerone. Sloterdijk gör gällande att det vi kallar renässansen är en – ännu pågående – immunologisk reaktion på 1300-talets digerdöd. I sammanhanget spelar novellen en central roll – den är, hävdar Sloterdijk, de moderna nyheternas moder. På detta följer dansken J. P. Jacobsens mörkt glänsande novell “Pesten i Bergamo” från 1882.

En annan ingång till moderna nyheter finns hos Karl Kraus, vars hållning till det tyska språket under 1930-talet här studeras av Jacques Bouveresse.

“för vi blir aldrig gamla”, börjar en “hjältedikt” av den isländska författaren Kristín Ómarsdóttir, som får en presentation av sin översättare John Swedenmark.

Theodor W. Adornos tänkande har ännu inte blivit gammalt. I en text från 1961 skriver han om kompositören Gustav Mahlers otidsenlighet, och Adornos översättare Sven-Olov Wallenstein reder i en essä ut vad han menar.

I en översatt intervju beskriver Bruno Latour vår samtid som desorienterad och präglad av en “alstringskris”, och i essän “Nattens ekologi” läser Erik van Ooijen författaren och botanikern Sten Selander i ljuset av det ekologiska katastrofläget – samma läge som David Wood reflekterar över i den här översatta texten “Bortom den narcissistiska humanismen”.

1976 utkom österrikiska Ilse Aichingers novellsamling Schlechte Wörter, “Dåliga ord”. Här presenteras ett översatt utdrag och en introduktion, båda signerade Ebba Högström. På detta följer ett översatt stycke ur den antika greken Thukydides verk om det peloponnesiska kriget: “Sjukdomen i Athen”. Översättaren Niklas Haga har kommenterat.

Avslutningsvis intervjuas Jesper Svenbro om sitt förhållande till poesin och till studiet av det antika Grekland.

I numret ryms också verk av Karl Patric Näsman och Folke Dahlberg samt en serie målningar av Karin Lind, vars konstnärskap presenteras i en essä av Ann-Marie Tung Hermelin.