Vårt nya dubbelnummer har temat ”Auschwitz och kulturen” och är ett mycket omfattande nummer med nyskrivna bidrag av bland andra Göran Rosenberg, Lars Norén, Jesper Svenbro, Anders Olsson och Helga Krook.
Vidare innehåller numret nyöversättningar av två kortare böcker som tidigare inte förlagt på svenska: Näver av den franske filosofen Georges Didi-Huberman och Gudsbegreppet efter Auschwitz av den tyske filosofen Hans Jonas.
Aiolos 52–53: Auschwitz och kulturen erbjuder dessutom ett tiotal nyskrivna essäer av svenska, engelska och tyska forskare, kritiker och författare. Samt ett enormt rörande bildmaterial som aldrig tidigare publicerats: en fotografisk dokumentation av den judiska befolkningens liv i en ungersk by innan nazisterna ockuperade landet.
Detta är ett nummer att läsa och läsa om, att återvända till under lång tid. På 348 sidor försöker vi, drygt 70 år efter andra världskrigets slut, att undersöka hur symbolen för den yttersta ondskan Auschwitz har påverkar litteratur, konst, teologi och tänkande. Som den franske filosofen Georges Bataille framhåller: om människans hela historia ska berättas bör Auschwitz som kultur ställas bredvid pyramiderna och Parthenon.
Syftet med denna provocerande tanke är givetvis inte att söka likställa dessa ruiner över människans historia, utan att insistera på att historien lika mycket utgörs av människans triumfer som hennes absoluta förnedring.
I den öppna delen av Auschwitz och kulturen fortsätter vi vår dialog mellan den äldre och den nyare litteraturen. Först ett kapitel ur Anne Carsons Det oförlorades ekonomi, som berör gravskrifter och Paul Celan. Därefter en nyöversättning av några fragment av Simonides av Lars-Håkan Svensson, en essä av Anders Olsson om Paul Celan, samt ett urval ur en kommande diktsamling av Jesper Svenbro.
Med Auschwitz och kulturen avslutar Aiolos sitt samarbete med konstnären Eva-Leena Skarin vars verk har visats på Aiolos baksidor nr 48–53. Numret innehåller en presentation av Skarins verk och arbete.
